Verifiering av tillgångar

I korthet

• En verifiering av tillgångar fastställer om digitala tillgångar verkligen finns, är kontrollerbara och har ett spårbart ursprung.
• Den är en granskning i efterhand och inget omdöme om dig eller dina pengar.
• Underlaget är åtkomst till plånböcker, transaktionsdata från blockkedjan och underlag från växlar.
• Resultatet är en dokumentation som banken, mäklaren eller Skatteverket själva kan räkna efter.
• Det som inte går att styrka anges uttryckligen i rapporten.

Vad kan en verifiering betyda?

Går en uppgiven förmögenhet inte att verifiera är det ett skäl att titta närmare, men inget bevis för ett problem. Ibland är uppgifterna bara svåra att koppla ihop, ibland saknas dokumentationen. Först granskningen visar vilket det är.

Vad är en verifiering av tillgångar?

Att fastställa om digitala tillgångar faktiskt finns, är tillgängliga och har byggts upp med en spårbar historik. Granskningen bygger på åtkomst till plånböcker, transaktionsdata från blockkedjan och underlag från växlar. Resultatet är en dokumentation som tredje part kan kontrollera.

Varför är det ibland svårt?

Digitala tillgångar ligger ofta utspridda över flera plånböcker och plattformar. Att föra samman uppgifterna tar tid. Förlorade inloggningar, nedlagda växlar eller transaktioner via en mixer gör kopplingen svårare.

Hur styrker jag mina kryptotillgångar för en bank?

Paucitas styrker ditt innehav med en spårbar transaktionshistorik i en oberoende rapport. Vi uttalar oss inte om bankens beslut utan levererar det sakliga underlag du kan visa upp.

Hur går en verifiering av tillgångar till?

En verifiering av tillgångar följer sex steg i en medveten ordning:

1. Inventering: vilka plånböcker, växelkonton och perioder som ska ingå.
2. Bevis på kontroll: du visar att du förfogar över adresserna, till exempel med en signatur.
3. Insamling: exporter från växlar, kontoutdrag och tillhörande data från blockkedjan läses in.
4. Avstämning: uppgifterna prövas mot kedjan och överföringar mellan egna plånböcker räknas bort.
5. Värdering per datum: innehavet visas i kronor med en enhetlig kurskälla.
6. Rapport: iakttagelser, metod och öppna punkter dokumenteras så att en tredje part kan kontrollera dem.

Vem kräver en verifiering?

Framför allt aktörer som själva har skyldigheter enligt penningtvättslagen. Banker kräver en verifiering av tillgångar innan de tar emot större belopp från kryptoförsäljningar eller godtar dem som kontantinsats. Även skatterådgivare, domstolar, konkursförvaltare och motparter i ett tvistemål stöder sig på den när ett innehav är omstritt. Måttstocken är alltid densamma: inte hur stor förmögenheten är, utan om kedjan från förvärv till i dag går att följa för en utomstående.

Därför är det viktigt att först klargöra vad mottagaren vill se. En bank behöver oftast pengarnas väg fram till insättningen, en domstol metoden och gränserna för slutsatserna. Den som vet syftet får en rapport som kan användas utan kompletteringar.