Motexpertis mot en kryptorapport: ett fall från praktiken

En vanlig situation: vad handlar en motexpertis mot en kryptorapport om?

Den ursprungliga rapporten drog slutsatsen att en part hade förfoganderätt över ett kluster på drygt sextio adresser med ett betydande innehav och tillskrev parten hela innehavet. Rapporten var snyggt upplagd: en prydlig översikt, en grafisk bild av penningflödena och en slutsats på två meningar. Det som saknades var motiveringen till det steg som allt vilade på.

Det steget var klusterbildningen. Adresser knöts till varandra och till parten utifrån två saker: att de hade använts tillsammans som indata i transaktioner och en märkning från en kommersiell datamängd som kopplade klustret till en viss tjänst. Båda är användbara indikationer. Ingen av dem är ett fastställande.

Det ursprungliga dokumentet var ett utlåtande från en annan aktör, beställt av motparten.

Vad är ett felaktigt tillskrivet kluster?

Ett felaktigt tillskrivet kluster är en grupp adresser som framställs som en parts egendom, medan kopplingen bygger på ett antagande som inte stämmer. Klusterbildning arbetar med tumregler, och den mest kända är att adresser som förekommer tillsammans som indata i en transaktion oftast förvaltas av samma part. Tumregeln stämmer ofta, men inte alltid.

Tumregeln brister i två situationer. Den första är en förvaltande aktör som samlar många kunders saldon i en enda transaktion. Då står olika personers adresser bredvid varandra som indata. Den andra är en transaktionsform där flera deltagare medvetet bygger en transaktion tillsammans. I båda fallen antyder blockkedjeanalysen ett samband som inte finns.

Hur gick granskningen till?

Granskningen gjordes i sex steg, där varje slutsats i den ursprungliga rapporten fördes tillbaka till den uppgift den borde vila på. Det som inte gick att föra tillbaka dokumenterades som sådant.

1. Skriva ner rapportens slutsatser som enskilda, kontrollerbara påståenden.
2. För varje påstående ta reda på vilken uppgift i rapporten det bygger på.
3. Kontrollera varje nämnd adress och transaktions-hash självständigt i kedjan.
4. Rekonstruera klusterlogiken: varför hör adresserna ihop enligt rapporten?
5. Pröva om det finns alternativa förklaringar till samma uppgifter.
6. Dokumentera vilka slutsatser som står sig, vilka som försvagas och vilka som faller.

Paucitas använder ingen automatiserad analysprogramvara, i någon roll. Varje transaktion och varje transaktions-hash kontrolleras för sig innan den tas med i en rapport.

Vid en motexpertis är det ingen stilfråga utan en nödvändighet, eftersom du inte kan granska ett resultat med samma slags automatik som tog fram resultatet.

Vad kom fram i steg 3 och 4?

Vid kontrollen av de enskilda transaktionerna visade det sig att två av transaktionerna som höll ihop klustret inte var partens transaktioner utan sammanslagningar gjorda av en förvaltande aktör. Tar man bort de två transaktionerna ur resonemanget faller klustret isär i tre separata grupper, varav bara en gick att tillskriva parten.

Dessutom härstammade märkningen i den kommersiella datamängden från tiden innan tjänsten bytte ägare. Märkningen beskrev alltså ett läge som inte längre gällde när de ifrågasatta transaktionerna gjordes. I den ursprungliga rapporten stod märkningen som ett faktum, utan datum och utan källa.

Vad kom fram i steg 5?

När alternativa förklaringar prövades framträdde ett scenario som förklarade samma transaktionsuppgifter lika väl och där parten bara förfogade över en bråkdel av innehavet. Det alternativa scenariot var varken nämnt eller motbevisat i den ursprungliga rapporten.

Det är där en motexpertis gör skillnad i sak. Inte genom att påstå att motsatsen är sann, utan genom att visa att uppgifterna tillåter mer än ett resultat och att rapporten inte har uteslutit det andra resultatet. Vi beskriver ärligt hur långt vägen går att följa och var osäkerheten börjar.

Vad avslöjade granskningen?

Effekten blev att de tillgångar som tillskrevs parten blev betydligt lägre och att slutsatsen i den ursprungliga rapporten inte längre bars av rapportens eget resonemang. Därmed flyttades diskussionen från storleken på ett belopp till frågan om beloppet alls hade fastställts.

Viktigt att förstå: det bevisades ingenting om vad parten faktiskt ägde. En motexpertis som fäller resonemanget i en rapport bevisar inte motsatsen. Den visar att en slutsats inte bärs, och det är juridiskt något annat än att bevisa oskuld eller frånvaro.

Det läget visar är vad en motexpertis kan avslöja: att den ursprungliga rapportens slutsatser inte bars av de underliggande uppgifterna.

Varför går tillskrivningen av kluster så ofta fel?

Det går fel eftersom klusterbildning är en sannolikhetsbedömning som i rapporter ofta skrivs ner som ett fastställande. Ett kluster är resultatet av tumregler plus märkningar, och märkningar blir inaktuella: en tjänst byter ägare, en adress återanvänds, en leverantör ändrar sin infrastruktur. Den som tar över en märkning utan datum tar över en ögonblicksbild som evig sanning.

Därtill kommer att presentationen oftast är mer övertygande än innehållet. En grafik med pilar mellan cirklar läses som ett bevis, medan varje pil kan innehålla ett antagande. När bevisvärdet bedöms är frågan inte hur övertygande bilden är, utan om varje linje i den går att föra tillbaka till en transaktions-hash.

Vilka krav måste en rapport uppfylla för att kunna granskas?

En granskningsbar rapport innehåller för varje slutsats de uppgifter slutsatsen vilar på, inklusive adresser, transaktions-hashar och tidpunkter, och anger uttryckligen antagandena och hur bärkraftiga de är. Utan de tre går en rapport inte att kontrollera och därmed inte att motbevisa, vilket paradoxalt nog gör den svag just i ett förfarande.

Konkret tittar en granskning på följande: finns alla hashar med, anges källa och datum för varje märkning, beskrivs klusterlogiken i stället för att förutsättas, nämns och motbevisas alternativa scenarier och finns en oberoendeförklaring med. Se även vilka krav en blockkedjerapport måste uppfylla för att hålla.

Vad kan en motexpertis inte göra?

En motexpertis granskar ett resonemang och levererar ingen motsatt säkerhet. Följande gränser gäller utan undantag:

• Paucitas lovar inget om utfallet av en utredning.
• En rapport från Paucitas begränsar sig till sakliga iakttagelser och analysen av dem.
• Paucitas fastställer inte på egen hand vem som döljer sig bakom en kryptoadress. Däremot dokumenteras vilken tjänsteleverantör eller aktör tillgångarna gick till.
• Transaktioner utanför blockkedjan, som interna bokningar inom en kryptobörs, syns inte i blockkedjedata och tas bara med när det finns underliggande handlingar.
• Paucitas ger ingen skatte- eller juridisk rådgivning och företräder ingen av parterna.

Den sista punkten är den känsligaste vid en motexpertis. En granskning som skrivits för att tjäna en part är värdelös i ett förfarande, hur väl motiverad den än är. Oberoende är här ingen hållning utan en förutsättning för att granskningen ska gå att använda.

Vad kan du göra själv och när räcker det inte?

Att göra själv börjar med att skriva ner rapportens slutsatser som enskilda påståenden och för varje påstående ange vad det bygger på. Saknas en adress, en hash eller en källa för ett påstående har du redan utan fackkunskap hittat en lucka. Det är användbart material för din advokat. Är du osäker på om luckan väger tillräckligt tungt, lägg fram den innan du processar på den.

Att göra själv räcker inte längre när diskussionen gäller klusterlogiken. Frågan om två adresser hör ihop går inte att besvara med sunt förnuft utan kräver en kontroll av de underliggande transaktionerna. Dessutom väger en granskning som görs av eller för en part annorlunda i ett förfarande än en granskning från en tredje aktör utan intresse i saken.

Vad står i en motexpertis?

Rapporten följer den fasta strukturen: bakgrund och uppdragsbeskrivning, frågeställning, avgränsning, utgångspunkter, lämnade uppgifter, använda källor, tillvägagångssätt i stora drag, granskning och kvalitetssäkring, förbehåll och begränsningar, iakttagelser per avsnitt, kronologisk översikt, analys och samband, slutsats, oberoendeförklaring och bilagor. Alla rapporter innehåller inte alla delar, och upplägget anpassas efter rapportens syfte.

I en motexpertis är kapitlet med iakttagelser per avsnitt det tyngsta, eftersom det där står för varje slutsats i den ursprungliga rapporten om den står sig, försvagas eller faller. När en granskning väger tungt i en tvist och när den inte gör det tar motexpertis i en kryptotvist upp. Det här inlägget handlar om själva sakfelet.

Vem bedömer till slut, och var börjar Paucitas arbete?

Domstolen bedömer bevisvärdet i båda rapporterna enligt principen om fri bevisvärdering och kan själv utse en sakkunnig enligt 40 kap. rättegångsbalken. Den värderingen ligger enbart hos domstolen. Polisen och åklagaren bedömer straffrättsliga aspekter och kan begära ut uppgifter som en privat aktör inte har tillgång till. Din advokat bestämmer processtrategin.

Där börjar vårt arbete: att fastställa vad som sakligt följer av uppgifterna i blockkedjan, så att de inblandade kan bedöma på ett kontrollerbart underlag. Se även rollen som oberoende sakkunnig i förfaranden.

Hur lång tid tar en granskning och vad kostar den?

En utredning från Paucitas tar mellan en arbetsdag och två veckor beroende på ärendets omfattning och hur brådskande det är. En snabbrapport kan vara klar inom en arbetsdag och i undantagsfall samma dag. En vanlig utredning är oftast klar inom tre arbetsdagar. Vid ärenden med många transaktioner, flera plånböcker eller saknad historik ökar tiden till ungefär två veckor. För brådskande uppdrag tillkommer ett tillägg.

Paucitas arbetar med fast pris eller timpris beroende på ärendets art och omfattning. Vilken form som gäller bestäms i förväg och bekräftas skriftligt. En utredning börjar först när kostnaden har diskuterats och bekräftats.

Finns det en kryptorapport i ditt ärende vars resonemang du inte kan räkna efter går vi i ett kostnadsfritt första samtal igenom om det finns något i den som går att granska.